Jag visste redan inför 2016 att året skulle bli ett utmaningarnas år. Jag visste att mina drömmars mål krävde en god hälsa, en god ekonomi och massor av stöd från familj och vänner. ♥️
Min hälsa har varit en stor utmaning i år, mycket större än jag hade kunnat ana. Hälsensinflammationer och knäproblem som inte ville ge med sig och tillslut resulterade i att jag knappat kunde stå på benen. Jag fick helt enkelt vara så god och sätta mig ner. Att sitta flera timmar varje dag på jobbet gav smärta i nacke, rygg och huvud och ska jag vara helt ärlig så är det inte bara min kassa sittställning som har gett upphov till huvudvärk på jobbet.
Min tuffaste löparkompis brukade alltid ge mig ”Tigolid” när jag hade ont på våra löparturer. Han gav mig det och tejpade ihop mig gång på gång. Den här gången gick det dock inte att tiga och lida sig igenom smärtan, det gick inte att springa ifrån problemen. Jag kraschade och blev förebyggande sjukskriven med Multimodalsmärtrehabilitering. Jag har fått smärtsamma naprapatbehandlingar, rehabiliteringstränat med PT tre gånger per vecka och suttit i värmebehandling i samma omfattning hela hösten.
Jag har fortfarande ont, men jag bygger upp en annan och ny styrka inifrån nu med min träning. Jag älskar fortfarande löpningen och mina löparkompisar. ? Jag tycker fortfarande att det inte finns något problem som inte åtminstone känns lite bättre efter en löptur. ?? Men jag har en något annorlunda inställning till löpningen nu och den huvudvärken som mitt jobb ger upphov till kan jag inte riktigt springa ifrån.
Det finns två saker jag verkligen inte tycker om (och då tänker jag inte på socker och gluten). Två saker jag verkligen har svårt för är förändringar och separationer. ??? Min kära arbetsgivare har exponerat mig rikligt för bådadera hela året. Jag måste klappa mig själv på axeln och tillåta mig att vara riktigt stolt över att jag överlevt, att jag fortfarande är med i matchen, att jag fortfarande kämpar och vill nå målen. Det har varit en kamp, många har bytt lag, bytt gren och satt sig på avbytarbänken eller på läktaren. Jag är kvar! Jag är så bra! Jag är så stolt! Heja mig! ??????
Utöver att överleva på min arbetsplats har jag kämpat mig igenom mitt livs utmaning som ställde höga krav på min hälsa, min ekonomi och hela mig som person. Jag gick stolt i mål i december och är min familj och nära vänner evigt tacksam. ❤️
Tackvare min familj och mina vänner känns inga utmaningar i livet omöjliga. Nu blev det ju som så att precis efter att jag passerat mål i denna livets största utmaning, spelade ju livet mig ett spratt och förde in mig på nya vägar med nya, helt andra utmaningar.
I år har jag sprungit Springtime och simmat Open Water i Öresund. Många har frågat mig om vilka mål och tävlingar jag siktar på 2017. Det är inte spikat än och mycket beror på hur det artar sig med min fortsatta rehabilitering. Troligtvis kommer jag tävla i simning, men oklart om det blir i löpning och hur mycket i så fall. Swimrun är dock något av en våt dröm ? ??♀️??♀️
2017 jag välkomnar dig med nya utmaningar! ??